Nun muss ich einfach mal alles los werden. Ich habe immer einen Bruder oder eine Schwester haben wollen, aber als meine Eltern starben, war ich froh alleine gewesen zu sein. All dieser Ärger mit dem Erben ist doch wirklich nicht erträglich. 

Der Vater meiner Kinder starb voriges Jahr. Er war so klug und hatte ein Testament gemacht in dem es hiess, das Haus in Schweden solle nach seinem Tod an jemandem bestimmtes verkauft werden. Alles schön und gut. Meine Kiddos leben ziemlich weit auseinander und keiner von ihnen wollte das Haus behalten und waren somit mit dem Testament einverstanden. AUCH der Halbbruder in Deutschland. Nun da es Unterschiede in den Gesetzen gibt und unterschiedliche Unterschriften von allen Seiten braucht stellt sich der Bruder in Deutschland dagegen. Statt einem normalen JA oder Nein wird tagelang diskutiert und von seiner Seite aus ziemlich böse Bemerkungen abgelassen. (ja ich habe die mails gelesen)! Es liegt sehr Nahe an "Rufmord" würde ich sagen. Da meine Kid´s aber sehr sachlich und auch für einen 5-jährigen verständlich argumentieren verstehe ich nicht, dass ein 40-jähriger den Inhalt nicht rafft. Selbst als ein schwedischer Anwalt alles auf Deutsch noch einmal erklärt hat, bekommt man keine deffinitive Antwort. Es hagelt nur noch mehr Schelte und Unfreundlichkeiten. Sehr merkwürdig ist, dass alles vor einigen Tagen noch klar war und die Verträge nächste Woche unterschrieben werden sollten. Hat nun "Der Grosse Bruder" einen Knall?? Psychose, sieht er rosa Elefanten hinter jeder Ecke? Dieser Bruder war der liebste grosse Bruder den ich mir vorstellen konnte. Niemals eifersüchtig (jedenfalls hat er es nie uns gegenüber gezeigt) oder böse zu den "kleinen" die mittlerweile auch das 30-jährige Lebensjahr vollendet haben. Wie kann sich ein Mensch so plötzlich so verändern? Ist es Neid? Kann nicht sein, warum putzt er beide Geschwister nur runter? Er ist verheiratet und beide haben eine Arbeit! Weniger Geld als sein Bruder - ja. Einen langweiligeren Job - deffinitiv ja. Eine Frau die unzufrieden ist - nein, er ist single, er hat noch seine Freiheit haha. Vielleicht doch Neid??  Seine Schwester darf machen was sie will, arbeitet nicht, hat den ganzen Tag um ihren Sport nachzugehen. BJJ und MMA. trainiert für die nächsten Pokale und ersten Plätze wenn alles wieder geöffnet wird. Doch Neid?? Weil er sich für seinen Lohn abstrampeln muss? äsch... ich bin´s Leid darüber nachzudenken. Mein Magengeschwür lässt grüssen. Ich habe in 6 Tagen meinen 65sten und will da nicht mit so einem Scheiss im Kopf rumlaufen. Mir tun nur meine Kid´s leid, die sich damit rumschlagen müssen. Alles könnte so einfach sein, und das Haus könnte schon seit Monaten einen neuen Besitzer haben. So hat sich mein Ex sich das mit dem Testament sicherlich nicht vorgestellt. Darum wie meine Oma schon immer gesagt hat: Lieber mit einer warmen Hand weggeben als mit einer kalten!! Ihr versteht wie das gemeint ist, oder??? 

ja, ni har läst rätt! ett helt år utan att skriva nånting. även på ansiktsboken blir man ganska lat. jag gnäller fortfarande över det ena eller andra, men retar mig mer i mina egna 4 väggar. att gnäller i andras öron är väl ganska löjlig men det lättar hjärtat ibland.

här har inte hänt så vansinnig mycket. har kanske gått upp några kilo som ska också ner igen. men värken i ryggen sätter stop för motivation till motion. skit nu gnäller jag ändå. men i morgon är det läkartid igen och då ska han komma med några vettiga förslag. jag är nu i årtal sjukskriven för samma sak och det blir bara värre istället för bättre. medicinen hjälper inte längre i samma utsträckning något måste hända. 

en annan sak är att jag gärna vill köpa garn som jag ser på nätet. den ena handfärgade strängen är vackrare än den andra. herregud - man blir kanske en woolaholic. har ju massor med sådana fina strängar hemma som väntar bara på att blir några plagg. 

men just nu har jag en matta på gång. en bekannt lämnade en hel sopsäck med mattremsor. om man har ingen vävstol (absolut ingen plats för den) så köper man en ny virknål i storlek 12 och 15 och virka en sådan typ matta med 1,50 m x ..... få se hur lång den blir. 1 m har jag iaf i längden klarat av. men tung blir det aset som kommer att ligga under soffbordet när den är klar. 

annars har jag virkat ett nät för att kunna handla utan plastpåsar och en typ väska som hänger sig inte ut som nätet gör. lättare att bära. gubben har snodd en ryggsäck av mig, nu använder han mest den. 

en halsduk har jag också stickat med tunttunt garn, men jag är inte nöjd med den. den ska repas upp igen. jag fick nästan en fyrkant istället från en trekant. nånting har jag väl gjort fel. som vanlig när jag vill göra nåt annat än strumpor. haha. 

nä, nu ska det kollas lite höger och vänster... vi hörs...

hej och hallå!

ja det var nu en liten paus i skriveriet! har tillräcklig retat mig på det ena eller andra men när jag tänker skriva om det har ilskan mest försvunnit igen och då blir det inga bra texter. so what! man ska ju också vara lite positiv ibland  -  jo ibland bara! :-) 

har äntligen varit med kvinnojouren i kontakt och jag måste säga att dom kvinnor där gör ett underbart jobb. dom kom med bra förslag och jag kände mig direkt välkomnat och som bland vänner. dom damer som jag träffade ställde rätt frågor och jag fick ut allt som jag ville veta. jag tänkte redan länge att hjälpa dom med det lite som jag kan bidra med. t ex tid! första insatsen kommer den 25. november. då ska vi tänder ljus på torget. sen vet jag inte om dom vill ha mer hjälp av mig. 

sen är det ju så att hösten och vintern kommer med stora steg. det är krispig kallt ute som dom säger här. låter ganska roligt tycker jag. det är så krispig att min näsa fryser av och fingrarna behöver nu helvantar. torgvantar hjälper inte längre när man har i varje hand en hundkoppel. och gubben och jag har lovat åt oss själva att använda mössor över hela vintern så att en förkylning har mindre chanser att göra sig hemmastad hos oss. den som jag har nu räcker och blir över....nästan 2 veckor med en rinnande näsa, huvudvärk och pisshumör - det räcker!

första snön har vi också haft men den la bara kvar över natten. solen är fortfarande så stark att den försvann efter några timmar. men hala vägar har vi fortfarande. man skulle tro att dom bilförare här uppe i norr skulle komma ihåg det varje höst - men icke! ändå blir det dikeskörningar. idioter!

det finns en del jobb att söka i denna konstiga stad, få se om jag kan fixa ett nytt personlig brev och redigera mitt CV. måste man absolut ange från vilken månad och år man har jobbat nånstans? för det måste jag ju kryper ner i min portfölj och leta.... jaja - ska väl göra det. kanske man har tur och får ett jobb, fast man inte tror på det. jag är gammal, kan inte bra engelska, är länge ur kontorsjobbet och arbetslös. har en sådan chans till ett nytt kontorsjobb?? ja och då var glädjedödaren framme igen. hm.... men det skulle vara så skönt med en normal lön som överstiger försäkringskassans "almosen". 

näpp - nu ska det vara nog för idag....

ordspråket har något sant i sig. jag ska inte längre reta upp mig över smågrejer. jag ge faktiskt upp att läsa rubriker, läsa allt som finns på sociala medier och fundera längre än en normal begåvad människa över det. slut, basta, finito, fertig...

i morse vaknade jag med ett leende. jag träffade i min dröm min första riktiga pojkvän Hansi igen. han kysstes som då, men hans snorbroms kittlade så att jag vaknade. var det katten som sniffade på mig och jag vaknade??? det var faktiskt riktig kul att se honom igen. jag har inte sett honom i 43 år. vet ju inte hur han se ut idag - om han är öht vid liv etc pp. konstig är att man aldrig glömmer vissa ansikten. 

vi har haft dålig väder på sistone och det höjer inte heller humöret. men vi har ändå något positivt hittat i livet. djuren i vårt liv. det är roligt att blir väckt av några sprötiga morrhår (har hundar morrhår) ja ni vet vad jag menar. även kattens lilla tass som duttar på en och vill säga, matte jag vill ur sovrummet! små hamstrar som kommer med älsklingen till sängen och säger god morgon även om jag vill gärna sova lite till. 

vi har börjat med att mata fåglar där ute på balkongen. dom kom och tvittrade och teg om mat. vad gör man? det köptes lite solrosfrö och hängdes upp foderautomaten. nu finns en skara med talgoxar där ute som njuter av en extraportion mat. jag tycker fortfarande att det fanns väldig lite insekter denna sommar. till överraskningen kom också en ekorre. den hoppade upp på bordet och inspekterade allt som fanns där. nu har vi gjort lite ordning på det och ställt ut en skål med mat till den. jag tror vi har en handfull oskalade  jordnötter i skafferiet. jag ska lägga ut dom om en stund. hoppas att lillen överlever vintern och inte blir överkörd av några dårar här som inte ens kolla när dom har kört över en katt. jävla människa!!!

nej, jag sa att jag inte skulle reta mig längre över varken folk, rubriker, händelser som jag inte har nån anknytning till. 

har försökt att sticka en halsduk (sjal) efter mönsterbeskrivning. herregud är jag så korkat och dumm att jag inte fattar? eller är jag för självkritiskt, pimpinell eller vad? inget blir bra, inget passar mig i smaken hur det än blir. jag ser att det är inte i rätt vinkel, jag ser att en del maskor blir ojämna, jag känner mig inte glad med det som jag försöker att skapa. vad gör jag? repa upp igen och igen. blir less och sen börjar jag med ett par strumpor igen. dom kan jag utantill från topp till tår. men jag vill gärna ha ett plagg till mig själv. något som värmer, något som jag kan visa när jag är ute. hm...kanske för mycket begärd av mig och min stickkonst? 

nope, nu ska det blir stickstrumpan igen och min favoritserie!! 

hej mina kära och nära och obekannta vänner och fiende!!

besviken kan man vara på olika sätt. men jag blir upprörd, ledsen och gråtfärdig. och det blir inte bättre att det hände två gånger i denna vecka som är inte slut än.

man lyssnade inte på sin människokännedom denna gång istället på ytterligheter. jag predika hela tiden till min gubbe att han ska först bilda sig en uppfattning om en människa innan han överöser denna med lovord. men denna gång fick jag en känga. aldrig mer kan jag säga. jag känner som tur inte dom som gjorde mig besviken i verkliga livet. men jag är färdig med dom för denna tidsäran. kommer inte att pratar med dom i närmaste decennier - lovar!!

en av dom var en mindre intelligent 20-30årig kille. sprang inte bara på mig med sina skällord - nej då. men med en sådan attityd kan han vara där var pepparn växer. och den andra - en kvinna i min ålder troligtvis - kan inte ens hjälpa till att en grupp kan växer och gro. nej tack för sådana typer.

jag ställer upp och hjälper var jag bara kan. försöker att håller humöret och glädjen uppe i gruppen, frågar ibland om det går nåt att förbättrar eller om alla är nöjda hittills med all utveckling osv osv. vad kan man som ledare mer göra??

mja, cybervärlden gav mig ett törn så går jag tillbaka till mina 5 stickor och gör det som jag kan bäst - sticka strumpor till nära och kära som vill ha! har dom tillräcklig så går dom till välgörande ändemål. 

sen var det så att jag ansökte ett jobb långt uppe i norr. dom krävde att man var bra på tyska i ord och skrift. men helllloooo!!!! jag, jag, jag - jag kan!! men nejdå stället var innan ansökningsstoppet redan tillsatt. fusk säger jag bara - kanske nån jävla släktning som fick det. strunt samma, var ändå bara ett säsongsjobb.

här i huset händer mycket, nyinflyttning med mycket skrammel, nya termostater vid elementerna, skrammel igen och 5 handverkare sammtidigt i lyan. tro mig - hundarna blev helt galna! lekplatsen blir större och får nya aktivitätsgrejer till barnen. brummande grävmaskiner dagen genom. har dom lunch eller fikapaus är det nåt annat som låter. som tur är gräsklipparsäsongen över. all löv har nästan ramlat ner. en frostnatt och allt är kal och grått igen. gör inget - jag sitter varmt och torrt här inne!

nu måste jag slutar här för idag, annars har jag inget att gnäller över för nästa blogg!! ha det så gött och vi läses....om några dagar - kanske tidigare!! 

japp, det blir blåsig där ute. hösten kommer med stormsteg - bokstavligen! 

har inte läst tidning än förutom dom stora rubriker som våldtäckt, mord och annan skit. nej - ingen lust till det idag. dagen ska vara i lugnets tecken. 

idag blir bäddsoffan som är mer till hundarna än till människor här i huset bytas ut mot en dagbädd. och där kommer hundarna bara på med ett skyddande täcke. jag är less all hundhår, dreggel och annat som smörjas på. det är rent av äcklig och man kan inte bjuda hit någon för att den är så jädrans sliten. kvaliteten är verkligen märkbar i priset. den soffan kostade inte mycket hos jysk och den skulle jag aldrig mer köpa. helt värdelös! skulle ha behållit min andra soffa. den var i bättre - ja och dyrare förstås. 

men nu blir det en sådan dagbädd med järnkrimskrams - ville jag redan ha sedan några år tillbaka! :-) 

annars är det helt tyst i huset igen. handverkare har lunchrast och klampar väl in om en liten stund igen. pling-plong - skrammel, skrammel. men dom lär blir färdiga idag. skönt - då är det tyst i morgon när alla är hemma och har helg. 

nu ska jag ta och tömma under soffan och kofferten som ligger fortfarande packat sedan förra veckan ska också tömmas och ner i källaren igen. den har paus till januari. då är det dags igen!

kommer kanske senare åter!! :-) 

då var det dags igen!

jag retar mig så in i vassen över allt möjligt som står enligt mig inte rätt till. varför? är jag en bryr-sig-människa, är världen på väg att blir dekadent? eller är jag bara gammeldags? ja vem vet! 

för det första det med "nassarna". ibland tycker jag att dom har rätt - bara hur dom vill blir hört är fel väg. alla vill ha ett arbete, alla vill må bra och kunna försörja sig på ett hederligt sätt. okej okej - det finns undantag. men människor som du och jag då??? jag har alltid betalt för det som jag köpte, har snällt sagt "tack så mycket" när någon gav mig något som jag önskade mig. jag blev uppfostrat så att jag kan skiljer ditt och mitt och jag tror det har jag också gjort med mina barn. ingen av dom kommer på den idéen att tar något som är inte deras. i motsatsen som några barn som jag såg förra vecka. visserligen smakar äpplen ur grannens trädgård bättre än dom egna, men inte lämnar man dom då till någon som väntar på leveransen - eller??

visst ja, nassarna. jag sympatisera inte med dom - men tänk en gång till - är det allt så hemskt vad dom begära?

nu till dom som fiselda nu under hösten. det luktar bävelen där ute. stinker helt enkelt. hur ska man då vädra sängkläder, torka tvätten eller bara ta sin tur genom den "friska" luften?? nix - hosta får man och astman gör sig påmind. har någon klagat då över luftförorening?? var är alla dom som skriker att rökning är så skadlig och man blir förbannat på dom som röker?? jag känner mig också plågat av denna fislukten - var ska jag klaga då? nej, det går inte - det är ju villaägare som ställer till det. dom kan man väl inte klaga på. speciellt inte när det är några som jobbar på kommunhuset eller är högstuderat, typ läkare osv. 

mina djur har gjort mig glad idag - blev väckt av en av våra gulligaste bröder. jag är bara rädd att dom små lämna en droppe på lakan. det stinker inte, det luktar bara intensivt efter kokt ris. och det är inte min favoritdoft heller. 

hundarna gick fint i koppel och var drägliga idag. troligtvis tycker dom inte heller om höstrusket. och värre ska det blir läste jag. det ska blir blåsig och regn ska också ställer sig in from i morgon eftermiddag. då är det bara att välja: en hund åt gången och en paraply i andra handen eller regnjacka ser ut som en typ från en annan planet och båda hundar sammtidigt. jaja - ska väl komma på den optimala lösningen. skicka på balkongen menar ni? njäiii jag vet inte riktig. dom är ju inte tränat på det och om jag ser vilka procedurer den ena hundan ha innan han sätter sig ner och sk....  nej nej  - det blir skogsturen iaf. dessutom blir blåbären och lingonen välgödslat! 

nu gäller det att göra lite i handarbetsvägen. har inte gjort något sedan jag kom hem för några dagar sedan. ska visa resultatet i morgon med fina foton. 

ha det bäst där ute i djungeln och vi läses igen - om ni vill - jag säger ju - den som inte vill läsa det som jag funderar på kan läsa en annans funderingar, skvaller, åsikter eller what ever...  

hela dagen var det höstväder. just nu duggregnar det också. mörkt och brrr. för första gången hade jag min vinterjacke på mig och det kändes skönt och behaglig. men för 30 grader kallt räcker den inte längre till. vadderingen har knölat ihop sig nånstans men finns inte på ryggpartiet. då blir det kallt. alltås en ny måste fram. men jag tycker inte om dom var man ser ut som en stoppat korv. är ju tillräcklig mullig själv. det behövas inte framhävas mer. tänkte på en duffelcoat eller en riktig varm cape/poncho. men det är just nu inte modernt och svårt att få. hm....

mygg- och flygjäveln har skapat en symbios. dom flyger attack mot mig som sitter i tv-fåtöljen. jag har den där elektriska flygsmällaren parat - men dom störtdyka under bordet och framför tv´n. jag ser dom - men jag får dom inte. batteriet i den där smällaren är kanske för svag eller? men nej - igår visade gubbsingen att den funkar. jag kan ju varken testa på mig själv eller hundarna. med andra ord - jag känner mig som i en teckenfilm var man blir hånad av t ex roadrunner eller jerry eller ja du vet.